19 december - Berättarmarkörer
För att läsaren ska förstå och hänga med i textens olika logiska situationer och omständigheter behövs en tydlig struktur vad gäller tid, rum och omständighet.
När det gäller tid och rum så är det ganska enkelt att visa läsaren var man befinner sig, på vilken plats, och när det sker. Du kan variera mellan fasta och specifika uttryck. Fasta uttryck för tid kan exempelvis vara förut, innan, i dag. För rum kan fasta uttryck vara här/där, inne/ute, långt borta/nära. De specifika uttrycken är kopplade till händelserna i just din text, exempelvis innan olyckan när det gäller tid och vid det gamla brygghuset för att visa på miljö. Då vet läsaren vilken olycka du menar eller vilken byggnad du skriver om.
Det är viktigt att göra klart för läsaren hur tidsaxeln ser ut. Om du skriver en komplicerad intrig med många hopp i tiden fram och tillbaka är det särskilt viktigt att placera ut berättarmarkörer så att läsaren hänger med i tidsstrukturen.
När det handlar om rumsmarkörer är det ofta flera platser som ska märkas ut. Scener utspelas vanligtvis på olika ställen, men det är också rumsliga företeelser, förhållanden och samband som behöver markeras. Det kan till exempel gälla var i rummet karaktärerna befinner sig.
Den tredje berättarmarkören handlar om omständighet och innebär hur något är beskaffat. Det finns tillfälliga och permanenta egenskaper hos miljö, karaktärer eller händelser och det är detta som visas med denna berättarmarkör.
När det gäller miljö kan det vara tillfälliga eller permanenta egenskaper som du vill visa på. Läsaren förutsätter vissa saker om du använder en genomsnittlig vardagsmiljö. Om du till exempel skriver ut i början av texten att händelserna utspelas i en typisk storstad så behöver du inte visa för läsaren att gatan är gjord av asfalt, hur skyltfönstren är placerade, hur det låter eller hur det luktar. Det räcker med få berättarmarkörer för att tala om för läsaren hur miljön ser ut. Om du däremot skriver om en mer okänd miljö eller en helt påhittat värld som avviker från det allmänna, som i fantasy, så behöver fler markörer läggas ut i texten för att läsaren ska kunna ta in och se miljön.
Angående karaktärer så kan du behöva påminna läsaren om både tillfälliga och permanenta egenskaper personen har. Detta behövs dels för att levandegöra karaktären, dels för att visa på förändring som sker.
För att läsaren ska kunna följa den röda tråden behöver du också placera markörer i texten som visar på olika delar i handlingen. Det kan innebära att du planterar något inför det som ska hända senare i texten. Med en allvetande berättare är det lättare att placera markörer som pekar på dramaturgin eftersom den allvetande berättaren har den totala överblicken. Berättar du utifrån en karaktär så kan den personen inte ha samma möjlighet att förutsäga vad som kommer att hända. Men då kan du lösa det på andra sätt, exempelvis med andra karaktärer eller genom att använda flash-backs eller flash-forwards.
Vill du lära dig mer om skrivande och träna på att använda olika berättarmarkörer kan du anmäla dig till en privat skrivkurs. Du kan också vara med i utlottningen av skrivkursen (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla mig på terese@isatext.se. På julafton dras vinnaren.
Allt gott!