17 december - Dialogföring

Skulle man skriva ner ett samtal mellan två personer ordagrant skulle det nästan vara svårt att förstå allt. En del frågor kan lämnas obesvarade eller så svarar någon på en fråga som inte ens ställts. Meningar kan påbörjas utan att avslutas. Det kan också förekomma muttranden eller medhållande hummanden.
 
Den viktigaste erfarenheten är kanske att i verkligheten vet ingen av de samtalande från början var samtalet kommer att sluta. När vi som författare ska skapa ett replikskifte är det däremot klart för oss vad vi vill ha sagt (oftast i alla fall). På grund av dessa skillnader är det viktigt att inte vara för drivande när vi skriver replikerna, men inte heller ”svamla”.
 
Dialogen ska föra handlingen framåt och det behöver ha lite av verklighetsprägel för att kännas äkta. Det är också bra om det märks en skillnad i dialogen mellan olika personer. En gammal människa kanske talar annorlunda än vad ett barn gör. Sättet en karaktär ”talar” säger alltså mycket om personen och dialogen kan därför vara en mycket viktig del i karaktärsskildringen.
 
Repliker då och då i texten underlättar läsningen. Men det ska alltså inte vara sida upp och sida ner med dialog. Läsaren behöver också komma tillbaka till den berättande texten igen.

Var med i utlottningen av en skrivkurs (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla terese@isatext.se, märk mejlet Julklapp 2017. På julafton dras en vinnare.