I dag är det julafton och jag har nu på morgonen lottat en vinnare av skrivkursen. Grattis till dig Karin Målargården som har vunnit en privat skrivkurs med start i början på 2018. Så roligt det ska bli att ta del av ditt skrivande! 

Nu är det dags för några lediga dagar
och jag vill passa på att önska er
allt gott och en riktigt fin jul! 
 

”Att en känsla gestaltas litterärt
innebär att känslan
finns mellan orden, inte i dem.”
(Maria Küchen)

 
För att få fram i texten hur din karaktär är så kan du använda dig av gestaltning. Det innebär att du visar hur karaktären är i stället för att berätta eller beskriva det.
 
Jag har tidigare skrivit om att lita på att karaktärerna ska agera. (Du kan läsa mer om det HÄR och HÄR.) Bodil Malmsten skriver i sin bok Så gör jag att det är huvudpersonen som driver historien framåt och att det kan vara karaktären som avgör hur en situation utvecklar sig. I samband med detta blir också gestaltning viktig då karaktärerna på något sätt måste agera i texten.
 
Gestaltning består av personens kroppsspråk, ord och miner, men också av val och agerande i olika situationer. Naturligtvis är det så att man ibland kan skriva ut i ord hur någon känner sig. Men genom att gestalta i din text skapar du mer liv i berättelsen.
 
En annan del i detta är också att ta ställning till hur mycket som du ska skiva ut och hur mycket läsaren själv ska tolka mellan raderna. Författaren Maria Küchen skriver att en skönlitterär text förmedlar något, ett skeende, en känsla eller tanke genom att gestalta det och att det i en skönlitterär text som är bra står mycket mellan raderna. ”Begreppet ’gestaltning’ sammanfattar vad skönlitteratur är. Skönlitteratur är gestaltning.” (Küchen s. 137).

Det som står i orden kan ge en bild av det yttre livet, medan det inre livet når läsaren genom det som står mellan orden. Starka känslor kan skapas av iakttagelser och sedan får författaren lita på att läsaren själv förstår det underförstådda. Gestaltning innebär alltså att författaren beskriver de detaljer som säger allt utan att de behöver sägas uttryckligen.
 
Låt läsaren använda sig själv för att fylla de luckor du skapar i texten, det gör att läsaren berörs och känner att texten lättare talar till just henne eller honom. Men här behövs naturligtvis balans. För otydligt eller för stora luckor kan i stället göra att läsaren inte hänger med. 
 
Att lita på att läsaren förstår texten såsom du önskar att han eller hon ska förstå den kan vara mycket svårt. Detta med tillit är något jag planerar att skriva mer om längre fram. Ett intressant ämne som du också kan arbeta mer med genom att gå en skrivkurs. Passa på att vara med i utlottningen genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla mig på terese@isatext.se. Märk mejlet med Julklapp 2017. På julaftonsmorgon presenteras vinnaren av en privat skrivkurs (värde 3550 kronor).
 
Allt gott och varma hälsningar från mig!
 
Källor:
Küchen, Maria (2007). Att skriva börjar här: Version 2.0. Stockholm: Ordfront.
Malmsten, Bodil (2012). Så gör jag: Konsten att skriva. Stockholm: Modernista.
 

När en berättelse ska bli till tycker jag att det är bra att ”bara skriva” och det är det råd jag oftast ger, alltså att skriva på och låta texten växa fram utan att haka upp sig på för många detaljer. Om du stannar upp för länge vid någon liten del är risken stor att du inte kommer vidare i ditt skrivande. Luckor som med fördel kan fyllas i eller fakta som behöver kontrolleras kan du göra i redigeringsfasen.
 
Efter att ha skrivit ett manus tycker jag att du ska klappa dig själv på axeln. Bra jobbat! Det är inte lätt att slutföra ett bokprojekt och jag vet att det kan ligga mycket tid och engagemang bakom ett manus, så först och främst grattis! 
 
Det finns många som uttrycker en lättnad över att manuset är klart och också en trötthet. Kanske känns det enklast att bara lämna texten där, skicka in den till ett förlag med förhoppning om utgivning eller trycka upp den själv för egenutgivning, men jobb kvarstår för att utveckla och förfina din berättelse. Jag ska här dela med mig av mina tankar om redigering. 
 
Jag tycker att det kan vara bra att låta texten vila innan du går in i redigeringsfasen. När man är mitt uppe i skrivandet är det lätt att bli blind för sin egen text. Genom att låta ditt manus vara ett tag kan du ta dig an arbetet och läsa din text med nya ögon. 
 
Under skrivprocessen och arbetes gång kan syftet ha ändrats men genomförandet behöver vara konsekvent, så se efter om din idé är densamma från början fram mot slutet. Det kan också vara så att du har blivit bättre på att skriva. Övning ger färdighet så därför kan manuset behöva balanseras.
 
Läs din text igen och titta på hur strukturen ser ut. Hänger texten ihop, finns det en röd tråd och hur ser den dramaturgiska kurvan ut? Är intrigen skriven på det sätt som du vill eller behöver något justeras, scener kastas om eller stycken kanske till och med strykas?
 
När du skrivit en text har du också lärt känna dina karaktärer bättre. Att titta på karaktärsgalleriet och se om någon eller några figurer behöver fördjupas och utvecklas kan tillföra mycket för det färdiga manuset. Glöm inte heller bort att om en karaktär skrivs in i texten behöver den skrivas ut. Det behöver bli tydligt för läsaren vad som hände med de olika personerna i berättelsen. Här kan du läsa mer om att bygga karaktärer och karaktärsutveckling. 

Jag brukar prata och skriva mycket om att lämna lagom många luckor i texten. Om handlingen, personerna eller miljön beskrivs för tydligt behöver inte läsaren själv tänka eller skapa en bild över det som händer och hur det ser ut. Det blir ofta en läsupplevelse som inte känns särskilt stimulerande. Lämna i stället luckor i texten som läsaren själv får fylla i med sin fantasi, sina erfarenheter och egna tankar. På så sätt blir läsaren mer aktiv och engagerad. Men som med det mesta behöver det vara en balans. För diffust villar läsaren bort sig, för tydligt blir tråkigt. Här kommer gestaltningen in, något jag kommer att skriva mer om längre fram.
 
En annan viktig del att kontrollera när du redigerar din text är berättarmarkörerna.  I skrivprocessen är det lätt att missa de markörer som hjälper läsaren att förstå tid, plats eller dramaturgi. Detta blir särskilt viktigt om du har många tillbakablickar i manuset. Så se till att markörerna finns för att lotsa läsaren genom texten.
 
Du kan också ta hjälp av en vän. Be någon läsa din text och fokusera mer på hur personen upplever och uppfattar texten. Det kan ge dig mycket värdefull information och kunskap om din egen berättelse. Självklart kan du också ta hjälp av en utbildad lektör eller författarcoach för att få hjälp och stöd med ditt manus.
 
När de större justeringarna är gjorda är det dags för detaljer som grammatik, stavning och flyt. Att läsa texten högt tycker jag är ett bra sätt att kontrollera detta. Det är lättare att upptäcka missade ord, konstiga formuleringar eller otydligheter om man säger orden högt.

Även här kan det vara bra med hjälp av en vän eller en korrekturläsare. Läs mer om språkgranskning HÄR.

Redigeringsfasen kan kännas mastig. Då kan det hjälpa att göra en plan. Skriv ner en punktlista med det du ska gå igenom, använd post it-lappar, KanBanFlow eller något annat som du tycker fungerar. Arbeta sedan genom en del i taget. 

Lycka till och välkommen att höra av dig för hjälp och stöd i redigeringsfasen! 
Läs hela inlägget »
 Rade

I dag vill jag ge ett tips på en mycket bra barnbok. Christina Wahldén har skrivit Tulpanpojken, en bok som utspelar sig under 1940-talet men som är lika aktuell i dag. Den är utgiven på Rabén & Sjögren (ISBN: 978-91-29-70329-0). Läsålder är enligt förlaget 9-12 år men den kan naturligtvis läsas med stor behållning av både barn och vuxna! 

Christina Wahldén berättar om boken och så här står det på förlagets webbplats: 

"Ända sedan jag var liten har min mamma berättat för mig om den holländske pojken som kom och bodde nio månader i hennes familj efter andra världskriget 1945. Hon var tretton och han elva år då. Han blev som en extra bror och de behöll kontakten. Julen 2015, sjuttio år senare, skajpade han och min mamma med varandra på svenska. Då insåg jag att jag måste skriva boken Tulpanpojken. Jag förstod plötsligt att det holländska krigsbarnet var ett slags ensamkommande flyktingbarn, säger Christina Wahldén.

Den 18 oktober 1945 anländer Wim till Nyköpings station. Han är elva år och kommer från Tiel i Holland. Han har skickats till Sverige för att det inte längre finns någon mat i hans hemland. Hungervintern, den sista krigsvintern, var fruktansvärd i Holland, till slut var sockerbetor det enda som fanns att äta. Det fanns ingen värme och ingen mat, städer brann, folket hade det oerhört svårt och många dog. Hos familjen utanför Nyköping får Wim det bra, men allting är så annorlunda. Det finns mat, och värme, och ingen har varit med om kriget.

Mellan 1945 och 1946 kom det drygt tiotusen utländska barn, mellan åtta och tolv år, till Sverige genom Rädda barnen. Över tvåtusen barn kom från Holland. Wim var ett av dem."
 

Den här julkalendern närmar sig sitt slut och i dag tänkte jag ta upp ett skrivtips som kanske är det viktigaste: Att våga.  

När det känns som att inte något av de råd du fått här i kalendern eller tips du tidigare hört hjälper dig, så gäller det faktiskt bara att i alla fall sätta sig ner och börja skriva. Tänk process i stället för resultat. Våga skriva och se vad som händer. 
 

För att läsaren ska förstå och hänga med i textens olika logiska situationer och omständigheter behövs en tydlig struktur vad gäller tid, rum och omständighet.
 
När det gäller tid och rum så är det ganska enkelt att visa läsaren var man befinner sig, på vilken plats, och när det sker. Du kan variera mellan fasta och specifika uttryck. Fasta uttryck för tid kan exempelvis vara förut, innan, i dag. För rum kan fasta uttryck vara här/där, inne/ute, långt borta/nära. De specifika uttrycken är kopplade till händelserna i just din text, exempelvis innan olyckan när det gäller tid och vid det gamla brygghuset för att visa på miljö. Då vet läsaren vilken olycka du menar eller vilken byggnad du skriver om.
 
Det är viktigt att göra klart för läsaren hur tidsaxeln ser ut. Om du skriver en komplicerad intrig med många hopp i tiden fram och tillbaka är det särskilt viktigt att placera ut berättarmarkörer så att läsaren hänger med i tidsstrukturen.
 
När det handlar om rumsmarkörer är det ofta flera platser som ska märkas ut. Scener utspelas vanligtvis på olika ställen, men det är också rumsliga företeelser, förhållanden och samband som behöver markeras. Det kan till exempel gälla var i rummet karaktärerna befinner sig.
 
Den tredje berättarmarkören handlar om omständighet och innebär hur något är beskaffat. Det finns tillfälliga och permanenta egenskaper hos miljö, karaktärer eller händelser och det är detta som visas med denna berättarmarkör.
 
När det gäller miljö kan det vara tillfälliga eller permanenta egenskaper som du vill visa på. Läsaren förutsätter vissa saker om du använder en genomsnittlig vardagsmiljö. Om du till exempel skriver ut i början av texten att händelserna utspelas i en typisk storstad så behöver du inte visa för läsaren att gatan är gjord av asfalt, hur skyltfönstren är placerade, hur det låter eller hur det luktar. Det räcker med få berättarmarkörer för att tala om för läsaren hur miljön ser ut. Om du däremot skriver om en mer okänd miljö eller en helt påhittat värld som avviker från det allmänna, som i fantasy, så behöver fler markörer läggas ut i texten för att läsaren ska kunna ta in och se miljön.
 
Angående karaktärer så kan du behöva påminna läsaren om både tillfälliga och permanenta egenskaper personen har. Detta behövs dels för att levandegöra karaktären, dels för att visa på förändring som sker.
 
För att läsaren ska kunna följa den röda tråden behöver du också placera markörer i texten som visar på olika delar i handlingen. Det kan innebära att du planterar något inför det som ska hända senare i texten. Med en allvetande berättare är det lättare att placera markörer som pekar på dramaturgin eftersom den allvetande berättaren har den totala överblicken. Berättar du utifrån en karaktär så kan den personen inte ha samma möjlighet att förutsäga vad som kommer att hända. Men då kan du lösa det på andra sätt, exempelvis med andra karaktärer eller genom att använda flash-backs eller flash-forwards.
 
Vill du lära dig mer om skrivande och träna på att använda olika berättarmarkörer kan du anmäla dig till en privat skrivkurs. Du kan också vara med i utlottningen av skrivkursen (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla mig på terese@isatext.se. På julafton dras vinnaren.
 
Allt gott!

I dag vill jag dela med mig av ännu ett boktips från Anna. Denna gång en deckare: Kvinnorna på stranden (ISBN 978-91-85801-71-8) skriven av Tove Alsterdal. 
 

Så här skriver förlaget Lind & Co om boken: 

"Strax före gryningen vaknar Terese från Järfälla. Hon befinner sig på en strand i Spanien, bakfull och ensam. Engelsmannen hon har tillbringat natten med är borta, liksom hennes pass och pengar. Hon vinglar ner till havet och får sitt livs chock när hon snubblar på liket av en afrikansk man som flutit in med vågorna.

I skydd av natten smyger samtidigt en annan kvinna i land i hamnen intill. Hon har just smugglats över havet, men den enkla båten har kapsejsat i de höga vågorna. Hon måste söka skydd, men hon får inte bli upptäckt. Var ska hon ta vägen, här på okänd mark?
I New York, försöker Ally få tag i sin man, en känd frilansjournalist som har åkt till Paris för att skriva om människohandel och slaveri. Det är två veckor sedan han senast hördes av. Hon trotsar sin flygskräck och beger sig över Atlanten för att söka reda på honom. Det blir en farlig resa – in i mörkret – och djupt ner i hennes eget förflutna.

Kvinnorna på stranden är en thriller om tre kvinnor, och tre oväntade öden. Tre vägar kommer att korsas – vägar som leder dit inga lagar når och där människor kan köpas och säljas, byta skepnad eller dö. Det är en skoningslös verklighet och hamnar man i onåd hos fel person är chansen liten att man ska lyckas fly."

Ett spännande tips, tack Anna! 

Skulle man skriva ner ett samtal mellan två personer ordagrant skulle det nästan vara svårt att förstå allt. En del frågor kan lämnas obesvarade eller så svarar någon på en fråga som inte ens ställts. Meningar kan påbörjas utan att avslutas. Det kan också förekomma muttranden eller medhållande hummanden.
 
Den viktigaste erfarenheten är kanske att i verkligheten vet ingen av de samtalande från början var samtalet kommer att sluta. När vi som författare ska skapa ett replikskifte är det däremot klart för oss vad vi vill ha sagt (oftast i alla fall). På grund av dessa skillnader är det viktigt att inte vara för drivande när vi skriver replikerna, men inte heller ”svamla”.
 
Dialogen ska föra handlingen framåt och det behöver ha lite av verklighetsprägel för att kännas äkta. Det är också bra om det märks en skillnad i dialogen mellan olika personer. En gammal människa kanske talar annorlunda än vad ett barn gör. Sättet en karaktär ”talar” säger alltså mycket om personen och dialogen kan därför vara en mycket viktig del i karaktärsskildringen.
 
Repliker då och då i texten underlättar läsningen. Men det ska alltså inte vara sida upp och sida ner med dialog. Läsaren behöver också komma tillbaka till den berättande texten igen.

Var med i utlottningen av en skrivkurs (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla terese@isatext.se, märk mejlet Julklapp 2017. På julafton dras en vinnare. 

När du bygger en karaktär finns det några frågor som kan vara till hjälp. Sätt dig in i din karaktär och ställ följande frågor till dig (karaktären):

1. Var kommer jag ifrån? Levnadshistorien kan förklara varför en karaktär har vissa egenskaper, men det kan också påverka agerandet i berättelsens nu.

2. Vart är jag på väg? Karaktären behöver ha en grundriktning men som sedan kan påverkas av en vändpunkt i berättelsen.

3. Vad vill jag? Vad vill karaktären just nu och vad vill karaktären i stort?

4. Vad eller vem vill jag detta med? Vilka fler eller vad mer ska ingå i berättelsen?

5. Varför vill jag det? Fundera över vad karaktären har för mål, i berättelsen i stort eller i den aktuella scenen.

Det kan vara bra att göra en karaktärsteckning, en tankekarta, som är en beskrivning av personen. Vilka inre egenskaper har han eller hon? Vad skulle han eller hon svara på de ovanstående frågorna? Vad har personen för drömmar? Vilka svagheter och styrkor finns?

Fundera också över vilka yttre egenskaper finns. Utseende? Ålder? Dialekt? Utmärkande drag? Kom ihåg att ingen människa är platt och entydig. Sammansatta personligheter blir mycket mer intressanta.

Ofta är det dessutom fler än en karaktär i en berättelse. Är det många karaktärer kan det också vara bra att göra en karta över de olika karaktärerna och hur de förhåller sig till varandra.

När du lärt känna karaktären, när personen väl ”existerar”, kommer handlingen lättare och du kan berätta om tankar, känslor och agerande, för det finns inga statiska människor på riktigt. Släpp karaktärerna fria att agera!

Händelseförloppet i en berättelse bärs vanligtvis upp av karaktärer. Ofta är det människor, men det kan också vara djur, robotar eller andra gestalter beroende på vilken typ av historia det är som berättas. 

En del karaktärer kan vara underordnade själva händelseförloppet och blir då lätt ganska färglösa och kan sakna personlighet. Exempelvis är karaktären James Bond underordnad det fasta handlingsmönstret och blir stereotyp eller utbytbar. Han genomgår inte heller någon utveckling. Karaktärer likt Bond är statiska.De karaktärer som utvecklas under handlingens gång och är mer komplexa karaktärer kallas dynamiska.

Personerna i berättelsen är de agerande och deras öden ska beröra läsaren. Så när du ska skapa dina fiktiva karaktärer underlättar det att bygga upp världen bakom personen så att du kan förstå hennes drivkraft och vilja. Du behöver också fundera på varför en person har en viss vilja. Tänk dig att något har hänt och vad det gör med din karaktär. Hur agerar personen efter det?

De omständigheter som finns runt karaktären, nu och tidigare är författarens hjälp när en karaktär skapas. Sedan beror det på vad det är du vill berätta. Ibland kanske det inte finns någon anledning att rota i karaktärens förflutna, exempelvis om det gäller en bikaraktär, men för att lättare veta hur karaktären agerar i texten kan det vara bra att känna till dess bakgrund. 
 
I morgon skriver jag vidare om hur du bygger en karaktär. Vill du utveckla till skrivande kan du vara med i utlottningen av en privat skrivkurs. Delta genom att prenumerera på nyhetsbrevet och skicka ett mejl till terese@isatext.se, märk mejlet Julklapp 2017. 

 

I dag vill jag presentera en vän till mig, Sara H. Olsson, som är aktuell med sin andra bok O helga natt (ISBN 9789188611048). 

Vad handlar O helga natt om? 
Det är en feelgood i juletid om de två grannarna Nina och Johanna som står inför nya utmaningar. Den ena har inget jobb och tre månader på sig att hitta en inkomst innan pengarna tar slut. Den andra har ett jobb hon älskar, men när en omorganisering är på gång är hennes position hotad. Samtidigt har de fullt upp med sina relationer. Omtänksamma sambos som blir för mycket, konstnärliga fotografer utan ekonomi och heta kändisar i sakristian…

Vad är det som lockar med att skriva feelgood? 
Jag vill skriva lättsamt. En stunds underhållning som inte är för djup. Det är det jag själv älskar att läsa och därför vill jag skriva det också.

Behöver man ha läst din första bok Du glädjerika sköna först eller är handlingen fristående?
Det är en fristående handling och man behöver inte ha läst första delen innan.

Hur var det att skriva boken? Visste du redan när du skrev din första roman att det skulle komma en uppföljare? 
Jag hade inte alls tänkt skriva en uppföljare. Men det var så många läsare som hörde av sig och krävde en fortsättning. Så jag gjorde det : ) Det var superkul att skriva O helga natt. Jag hade kort tid på mig eftersom jag hade sålt in boken redan innan den var färdigskriven. Men det var bara positivt. Arbetet blev fokuserat. 

På vilket sätt lanserar du boken, vilka är de bästa kanalerna? 
Jag fokuserar mycket på sociala medier. Det är superviktigt. Mitt förlag är generösa med recensionsexemplar och skickar ut till många bloggare. Det ger bra exponering. Sedan är jag ute på mycket signeringar och framträdanden. Det är både roligt och viktigt att träffa sina läsare. 

Vad är det bästa med att skriva och ge ut en bok? 
Bekräftelsen. När man håller sin bok i handen och bläddrar i den och tänker att ”alla de här orden har jag skrivit”. Den känslan får jag aldrig nog av. Och alla recensioner! När man får meddelanden från människor som läst min bok och berömmer den. Det sporrar mig att fortsätta!

Kan du med några ord beskriva hur det är att vara författare?
Fantastiskt, givande och utmanande!

Fördelar med att ge ut på eget förlag? 
Jag bestämmer allt själv. Framför allt omslagen är jag noga med och skulle aldrig kunna ge ut på ett stort förlag där jag inte får vara med och bestämma över hur boken ska se ut. Och att alla intäkter går tillbaka till mig. Det är ju en stor fördel!

Kommer det en fortsättning om Nina och Johanna i Hallavik? 
Japp. Trean är påbörjad och kommer lagom till Bokmässan 2018!

Har du påbörjat något nytt skrivprojekt? 
När Hallavikserien är klar (som jag i dagsläget räknar med blir efter tredje boken) så är jag väldigt sugen på att skriva skräck! Det är så långt ifrån feelgood man kan komma och jag bara måste prova. Vi får de om det ens går, jag kanske får in humor av bara farten och då faller ju idén lite : )

Tack Sara för att du har delat med dig av dina tankar om att vara författare. Tack också för boktipset! ;) 

Vill du vara med i utlottningen av en privat skrivkurs? Anmäl dig då till nyhetsbrevet och mejla också terese@isatext.se, märk mejlet med Julklapp 2017. 

Att dela in i stycken är grundläggande när du skriver en text. Det handlar om struktur, att skapa rytm och att läsaren ska förstå var vår tanke börjar, var den slutar och var en ny tanke tar vid. Det kan vara bra att skapa ”lite luft” på sidorna då alltför kompakta stycken kräver stort tålamod av läsaren.
 
Det tydligaste sättet att avdela en roman är kapitelindelning. Det signalerar ofta ett byte av plats eller tid, eller att något nytt skeende börjar.
 
När det gäller att avdela ett stycke finns först och främst två sätt att dela in texten. Det ena är att markera ett nytt stycke med en blankrad, du lämnar alltså en hel tom rad omedelbart före det nya stycket. Det andra sättet är att man genom indrag markerar ett nytt stycke. Med indrag menas att man börjar en bit in på den nya raden, vanligtvis tre blanksteg. Du lämnar också resten av raden tom för att markera styckets slut. Brukligt är att inget indrag görs i början av texten, som vid ett nytt kapitel.
 
I romaner kan författaren ibland vilja markera att en ny händelse äger rum, kanske med fokus på en annan karaktär eller att det sker ett hopp i tiden, utan att för den skull göra ett nytt kapitel. Då kan detta göras genom en kombination av de två nämnda sätten.
 
Välj det du känner dig mest bekväm med, men en sak som inte rekommenderas är att gå över på en ny rad utan att göra indrag vid nytt stycke. Det ska alltså inte se ut så här:
 
Det här sättet att skriva är ingenting som jag rekommenderar, även om ni säkert stöter på det både här och där när ni läser texter.
Här skulle det alltså vara ett indrag med tre blanksteg i början på raden, eller så skulle det ha varit en blankrad ovanför denna mening.
 
Anledningen till dessa rekommendationer är att den vägledning som ögat behöver när vi kommer in på raden från vänster uteblir då man skriver som i exemplet ovan. Då förstår vi inte lika lätt, förrän man närmar sig slutet på raden, att det handlade om ett nytt stycke.
 
Du har fortfarande chans att vinna en privat skrivkurs (värde 3550 kronor) till dig själv eller till någon du vill ge en kreativ julklapp. Anmäl dig till nyhetsbrevet och skicka ett mejl till teres@isatext.se om att du vill vara med i utlottningen.

I dag är det den 12:e december och julen närmar sig med stormsteg. Du har väl inte missat att du vinna en skrivkurs (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla mig på terese@isatext.se. På julafton drar jag en vinnare!

I dag bjuder jag på ett av mina favoritcitat. Det kommer från litteraturforskaren Roland Barthes. Det får tala för sig själv. Allt gott! 
 

The narratives of the world are numberless. Able to be carried out by articulated language, spoken or written, fixed or moving images, gestures and ordered mixture of all these substances; narrative is present in myth, legend, fable, tale, novella, epic, history, tragedy, drama, comedy, mime, painting (…), stained glass windows, cinema, comics, news items, conversation. Moreover … narrative is present in every age, in every place, in every society; it begins with the very history of mankind, and there nowhere is nor has been a people without narrative. (Roland Barthes)

Det finns ett par specialfall bland de olika berättarteknikerna och i dag skriver jag om erlebte rede. Det kan förklaras som upplevt berättande och är ett språkligt stilmedel där man återger en persons tankar i indirekt form. Det skrivs alltså inte ut att det är någons tanke som återges, utan det framgår i stället genom att åsikter, tankar eller kunskap som en viss person hyser framkommer i texten.

För att förklara vad erlebte rede är ska jag ge ett exempel: 
 

Siv funderade igen, precis så som hon gjort så många gånger.
Var det verkligen så klokt att bara lämna allt? Ja, nu fick det faktiskt vara nog!

Vill du lära dig mer om berättande och kreativt skrivande? Var med i utlottningen av en privat skrivkurs genom att anäla dig till nyhetsbrevet och mejla terese@isatext.se. På julafton kommer någon att få vinsten i julklapp! 
 

Årets Nobelpristagare i litteratur tilldelas den engelske författaren Kazuo Ishiguro. Svenska Akademiens motivering lyder:

"Som i romaner med en stark känslomässig verkan
har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen."

Med anledning av Nobeldagen passar jag på att ge ännu ett boktips: Återstoden av dagen, skriven av Kazuo Ishiguro. (ISBN: 9789146234746)

Så här skriver förlaget Wahlström & Widstrand: 

"Romanen om mönsterbutlern Stevens som ger sig iväg i sin husbondes bil på sitt livs första semester har blivit en modern klassiker. Författaren låter med ojämförlig mästerlighet den korrekte butlern ta läsaren med på en resa genom den engelska landsbygden 1956. Och genom sina egna minnen. Återstoden av dagen är en sorglig och humoristisk betraktelse över den vanliga människans demokratiska ansvar och en skarpsinnig och ironisk berättelse om missriktad idealism."

Den här boken vill jag varmt rekommendera, läs den! :)
 

Ett grundantagande inom narratologin (läran om berättande) är att alla texter har en berättare. Texterna har också mer eller mindre synliga lyssnare. På samma sätt som textens berättare inte behöver vara densamme som textens författare, behöver inte heller lyssnaren vara den faktiska läsaren.

Det är alltså viktigt att skilja på den verkligen författaren (som kan vara man eller kvinna, död eller levande, sympatisk eller motbjudande, eller som vi inte vet någonting alls om) och berättaren i texten.

Det finns två motpoler i det skönlitterära berättandet, vad gäller berättarperspektiv. Det ena är där det faktiskt inte finns någon egentlig berättarröst, utan det som händer avbildas helt neutralt. Resultatet blir då en renodlad dialog, alltså som i en pjäs, men utan scenanvisningar. Det kanske inte är så vanligt med hela böcker skrivna på detta sätt, men stycken i romaner kan vara det. Detta sätt att avbilda kallas mimesis.

Den andra motpolen är den allvetande berättaren som vet allt och finns överallt, som känner till allt som händer inom och utanför karaktärerna på alla platser samtidigt. Diegesis är termen för detta berättarperspektiv.

Det finns alltså väldigt många sätt att variera sin berättelse på. Du kan fråga dig hur mycket vill du att läsaren ska veta under textens gång och hur mycket vill du att karaktärerna ska veta? Hur mycket information du som författare undanhåller eller då och då delger läsaren kan vara mycket betydelsefullt för din text. Tänk en deckare där läsaren får följa mördaren utan att veta vem det är…

Traditionellt sett finns två grundläggande sätt att använda sig av berättaren: jagberättaren (där en av personerna omnämns som jag) och tredjepersonsberättaren (där personerna i texten omnämns som hon, han eller hen). Det kan också kallas personligt och opersonligt berättande.

Vill du veta mer om berättarperspektiv, om olika typer av opersonliga och personliga berättare så passa på att vara med i utlottningen av skrivkursen. Där får du möjlighet att utveckla sitt skrivande och träna på att skriva utifrån olika berättare. 

Delta genom att anmäla dig till Isatext nyhetsbrev (om du inte redan gjort det) och skicka ett mejl till terese@isatext.se, skriv Julklapp 2017 som rubrik.
 

Promenader, löpturer eller annan fysisk aktivitet kan vara det en stillasittande kropp och en seg hjärna behöver. I Anders Hansens bok Hjärnstark visar han, att när du rör på dig blir du inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen och kreativiteten.
 
Träning hjälper dig att lägga in en extra ”mental växel”. Testa dina tankar när du är ute och går (eller springer, om du orkar prata samtidigt). Då kan du höra hur det låter, pröva vad som håller och inte. Det är lättare att hitta sina svagheter i texten när man säger det högt och det kan i sin tur leda dig in på nya spår. 

Så investera i dig själv och i ditt skrivande genom att ta en promenad eller en löptur. Bra för både kropp och knopp! :)

Tema för en berättelse kan förklaras som det övergripande ämnet som berättelsen ska gestalta. Man skiljer på tema och motiv. Motiv är mer specifika problem eller situationer som tas upp i berättelsen. Vanliga teman i noveller och romaner är kärlek i alla former, svartsjuka, lidande, makt. Det sägs att livet, kärleken och döden är de tre ämnen som till sist är intressanta för alla.
 
Passa på att vara med i utlottningen av en skrivkurs. En julklapp att ge dig själv eller att ge bort till någon annan. Delta genom att anmäla dig till Isatext nyhetsbrev (om du inte redan gjort det) och skicka ett mejl till terese@isatext.se, skriv Julklapp 2017 som rubrik.
 

Här kommer ännu ett boktips men som faktiskt också är ett skrivtips. Skrivande och läsande hör alltid ihop. Så läs, mycket!

Denna gång är det en bok som verkligen passar så här i december. Let it Snow (ISBN: 9789163889417)är boken där trion Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle skriver varsin fristående berättelse som utspelar sig i juletid. Den perfekta uppladdningen inför julen.  

Så här skriver Bonnier Carlsen på sin webbplats:

"När tre författargiganter för unga vuxna möts händer fantastiska grejer. En snöstorm sätter spelet i rullning: ett tåg spårar ur, mobilsamtal når inte fram, missförstånd, dikeskörningar, alldeles för många och för gapiga cheerleaders och första kyssar – allt under en förtrollad julhelg. Bästsäljande trion Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle skriver här varsin fristående – men sammanlänkad – charmigt romantisk berättelse i juletid. 

När Jubilees föräldrar inte kommer hem efter en shoppingtur före jul, sätter sig Jubilee på tåget till morföräldrarna i Florida. Samma kväll drar en snöstorm av guds nåde in och tåget blir stående mitt ute i ingenstans. Det här ska komma att bli en annorlunda jul för Jubilee: mötet med Jeb i kafévagnen, mannen i folie inne på Waffle House - och så Stuart. Stuart som öppnar upp sitt hem och sitt hjärta … 

Tobin och hans kompisar The Duke och JP sitter djupt nersjunkna i soffan med ett Bond-maraton på teven när Keun, som jobbar på Waffle House under julhelgen, ringer. Hans önskan är lika tydlig som desperat: Kom till Waffle House NU. Och ta med Twister-spelet. Det ska visa sig bli en lång och äventyrlig färd – i snöstorm. 

Addie deppar. Hon har dumpat sin pojkvän Jeb och nu ångrar hon sig. Det är jul och snö i massor och det bakas julkakor i köket, men Addie stannar på rummet. Tjejkompisarna försöker muntra upp henne men någonstans inne i Addie gror en självinsikt, och den är inte speciellt vacker. En såld minigris, en peppande pensionär på Starbucks och turkos snagg verkar vara vad som behövs för att få Jeb tillbaka.

Tack Julia för detta boktips! :)

Fabel och intrig är ord som förekommer när man pratar om manus och skönltterära texter, men vad är det och är det någon skillnad? 

Fabeln är den verkliga handlingen i en berättelse, alltså vad som händer i kronologisk ordning från början till slut. Men författaren kan välja att presentera händelserna i en annan ordning. Det kan vara med tillbakablickar eller hopp mellan olika händelser för att skapa spänning. Den version av det som händer som presenteras i berättelsen kallas intrig.

Att läsa en berättande text innebär alltså att konstruera en väg genom verket, från början med en inledande gåta eller brist på jämvikt, till slutet med upplösningen. Läsaren skapar ett mönster genom att kombinera olika delar och det är denna väg genom texten som kallas intrig.

I Isatext skrivkurs går vi igenom detta mer förutom många andra delar inom kreativt skrivande och berättande. Du har väl inte missat att du kan vinna en privat skrivkurs (värde 3550 kronor) genom att anmäla dig till nyhetsbrevet och mejla mig ditt namn och din adress. Skriv rubriken Julklapp 2017 och skicka det till terese@isatext.se. Välkommen att vara med! 

Några tips inför ditt skrivande bjuder jag på här. Att ha en anteckningsbok där du kan skriva upp ingivelser och idéer i är bra. Ha den med dig så att du kan skriva ner den där tanken som annars så lätt försvinner från vårt minne. Titta sedan i den boken när inspirationen är borta. Läs de där citaten du samlat på som ger dig en extra dos av energi eller de där fantastiska idéerna som du fick. 
 
Intryck ger avtryck! Samla på historier och händelser och har du inte hunnit samla på några i din anteckningsbok; gå ut och leta. Det kan räcka med att gå in i affären, smyglyssna på ett samtal när du väntar hos tandläkaren eller står i kön för att betala dina varor. :)
 
Passa på att delta i utlottningen av en privat skrivkurs (värde 3550 kronor). På julafton dras vinnaren av denna julklapp. Var med genom att anmäla dig till Isatext nyhetsbrev (om du inte redan gjort det) och skicka ett mejl till terese@isatext.se, skriv Julklapp 2017 som rubrik.
 

Under de här dagarna inför jul kommer jag att förmedla ett par boktips. Kanske hinner du läsa själv, eller så kan det vara förslag inför julklappsinhandlingen.

Det första boktipset är från min vän Anna som tipsar om Helena Von Zweigbergks roman Än klappar hjärtan. (ISBN: 978-91-1-305241-0)

Så här skriver Norsteds på sin webbplats om Zweibergks roman:

"Viktor ska ta studenten och hela familjen samlas för att fira i ett vårvarmt Stockholm. Där står mamma Astrid och styvpappa Henrik tillsammans med halvsyskonen Josefin och Sara. Mormor kommer tillsammans med mostrarna Sandra och Lena. Men den stora överraskningen är att även Viktors biologiska pappa Michael anländer från New York med sin nya familj för att återknyta kontakten med sonen som han övergav för många år sedan.

Michaels ankomst är en smärtsam påminnelse om vad som hände den där sommaren på Fårö för snart tjugo år sedan. Då var de också alla samlade, systrarna, deras mamma Ingrid, och Astrid med sin nya lilla familj. Det var den lyckligaste tiden i Astrids liv. Så plötsligt lämnade Michael Astrid ensam med deras nyfödda son.

Och här står de nu alla samlade på en skolgård efter så många år. Snart kommer allt förändras dramatiskt igen. De starka känslorna som uppstår mellan Astrid och Michael ställer allt på spel i Astrids väl uppbyggda tillvaro av trygghet och stabilitet.

Lena har just fått besked om att hon har en livshotande cancer­sjukdom. Sandra och hennes mans dansstudio håller på att gå i konkurs. Och vad hände egentligen den där sommaren då Michael drog? Varför vill Lena inte låta Astrid besöka henne på sjukhuset? Och hur ska Sandra kunna betala skattemyndigheten 50 000 kronor inom två veckor?

Helena von Zweigbergk låter tre systrar berätta utifrån sina helt skilda perspektiv under en sommar i deras liv när plötsligt allting står på spel och de alla står inför stora livsavgörande skeden. Om syskonrelationer, kärleksrelationer, föräldra- och barnrelationer. Ett familjedrama om förälskelser, svek och förluster. Om allt det som står i vägen för förståelse och försoning, och - inte minst - om kärlekens makt."

Den här romanen hamnar självklart på min önskelista! :) Tack Anna för tipset! 

Viljan kanske finns där, inspirationen och lusten likaså, men hur ska man få till själva skrivandet? Här kommer några tankar om att komma igång och att fortsätta skriva även de gånger när inspirationen tryter.

För att skriva behöver det finnas förutsättningar såsom rutiner och en fredad plats. Vad det innebär kan vara olika för olika personer. En del tycker att ett kafé fungerar bra eller att ett köpcentrum ger bra inspiration, andra vill ha helt tyst runt sig.
 
När det gäller rutiner kan det också se olika ut beroende på hur det är för övrigt i livet. Men försök att planera in någon tid där du kan arbeta med texten. Att vänta på att det ska bli tid över är sällan en bra idé… Ge dig själv bra förutsättningar för ditt skrivande. Rutiner och en egen plats behöver inte innebära samma sak för alla, testa dig fram och utvärdera vad som passar dig bäst.
 
Passa på att vara med i utlottningen av en privat skrivkurs  på distans (värde 3550 kronor). Läs mer om skrivkursen på www.isatext.se.
 
På julafton dras vinnaren av denna julklapp. Var med genom att anmäla dig till Isatext nyhetsbrev (om du inte redan gjort det) och skicka ett mejl till terese@isatext.se, skriv Julklapp 2017 som rubrik.

Vinn en skrivkurs, till dig själv eller att ge bort i julklapp!  Anmäl dig till Isatext nyhetsbrev och mejla namn och adress till terese@isatext.se för att vara med i utlottningen. På julafton dras vinnaren.

Från och med i dag, den första december, och fram till julafton kan du följa julkalendern på Isatext, både som utskick via mejl och på Instagram. Varje dag bjuds du på något som har med skrivande, språk eller berättande att göra.

I dag handlar det om berättande. Varje dag berättar vi oftast flera historier utan att vi tänker på det. Vi frågar hur helgen har varit, vi berättar vad vi gjort och vilka vi träffade eller så kanske vi talar om hur vi ska fira jul.
 
Mycket av vårt vardagliga prat utgörs av berättelser och historier där vi återger något som har hänt. Berättande är något djupt mänskligt och universellt. Det är grunden för mänskligt tänkande och skapande av kunskap. Genom berättande skapar vi mening av våra erfarenheter och vi konstruerar och kommunicerar vår uppfattning om världen, oss själv och andra.
 
Berättande är en av de tidigaste formerna för språklig kommunikation. Vi lär oss detta som barn och använder det sedan genom hela livet. Redan som små, innan vi lär oss skriva och läsa, kan vi förstå en intrig och karaktärerna, om de är onda eller goda, och vi förstår vad som kommer att hända.
 
Passa på att vara med i utlottningen av en privat skrivkurs (värde 3550 kronor). I skrivkursen får du möjlighet att på flera sätt utveckla berättandet.
 
På julafton dras vinnaren av denna julklapp. Delta genom att anmäla dig till Isatext nyhetsbrev (om du inte redan gjort det) och skicka ett mejl till terese@isatext.se, skriv Julklapp 2017. Vinnaren presenteras på Isatext webbplats. 

Det är något speciellt med hösten. Den klara luften känns magisk och det finns en slags förväntan som gör sig påmind. Skolorna har börjat och träningskläder inför idrotten ska packas, läxor ska göras och i trädgården kan vi hämta äpplen att ta med till fruktstunden.

Hösten innebär ofta uppstarter av olika slag. För min del är det många spännande projekt inbokade. I dag har ytterligare en skrivkurs dragit i gång och jag ser verkligen fram emot att under följande veckor få ta del av och ge respons på deltagarnas texter. Det finns ett fåtal platser kvar i den grupp som startar i november. Vill du hänga på så är du välkommen att anmäla dig HÄR. På sidan om skrivkurser kan du läsa mer om upplägg och vad det innebär att vara med. 

Flera korrekturjobb är inplanerade och lektörsläsningar står också på programmet. Bokmässan i Göteborg ska besökas och det brukar innebära många trevliga möten.

Under hösten ska jag också skriva! Jag är medförfattare för ett manus ska färdigställas inom en snar framtid så många timmar kommer att tillbringas i ”skrivbubblan”. Det är enormt spännande och jag hoppas kunna berätta mer om det snart.

Har du skrivit i sommar? Vill du ha ett lektörsutlåtande med konkreta förslag och tips på hur just din text kan utvecklas? Har du skrivit en text och önskar korrekturläsning eller hjälp med språkgranskning? Du är varmt välkommen att kontakta mig för prisuppgifter och vidare information HÄR.

Jag hoppas att sommaren varit bra, att du fått återhämtning och vila och att du precis som jag är laddad för en riktigt bra höst med nya utmaningar och roliga händelser. 

Allt gott och en fin höst önskar jag dig!

Nu är det sommar på riktigt och jag ska villigt erkänna att det ska bli skönt med ett par veckors ledighet. Inte för att mitt arbete på något sätt är tråkigt, nej, tvärtom är det så roligt att jag lätt kan jobba hur mycket som helst!

Under det här läsåret har det varit fullt upp med både studier och arbete. Efterfrågan på skrivkurserna har varit otroligt stort och det har gjort att jag kommer att starta upp ytterligare skrivgrupper under hösten.

Det har varit så inspirerande att se hur mina klienter som jag har haft förmånen att följa, utvecklar sitt skrivande och målmedvetet arbetar med sina texter för att få dem att växa. Spännande har det också varit att lektörsläsa nya manus och en ära att ta del av texter som kanske läses för första gången. Den utveckling som ”mina” deltagare i skrivkurserna har gjort och gör är fantastiskt att se. En del lämnar för första gången ut sin text, några har aldrig skrivit innan men länge längtat, andra är vara skribenter men har förfinat och slipat på sitt skrivande. Det kan finnas några platser kvar till hösten, så vill du få möjlighet att utveckla ditt skrivande genom att gå en rolig skrivkurs – anmäl ditt intresse redan i dag! Du kommer till formuläret HÄR. 

Men nu är det alltså snart dags att vila lite, ett tillfälle att samla ny energi, vara med familjen och träffa vänner, få möjlighet att läsa alla de där böckerna som ligger i en hög och bara väntar… eller, troligtvis inte alla, men kanske några... I sommar ska jag läsa färdigt böckerna av Elena Ferrante. Jag ska också ägna tid åt ett nytt spännande skrivprojekt som jag verkligen ser fram emot. Detta nya och utmanande projekt kommer jag att återkomma till längre fram.

Så, med det önskar jag er en riktigt fin sommar! 
 

Ibland rusar tiden i väg… Så har det varit nu. Skolavslutningar och aktiviteter, deadlines till tryckerier, det sista på att-göra-listan som ska fixas innan sommaren och så en kull kattungar på det som är så söta att de lätt tar fokus från jobbet! 

Jag har avslutat mina studier vid Luleå Tekniska universitet i litterär gestaltning och nu ska jag för första gången ”bara jobba”. Det kommer innebära både skrivande och läsande av olika texter. De manus som jag lektörsläser och övriga texter som jag får förmånen att korrekturläsa eller språkgranska är verkligen spännande och det känns som en förmån att få ta del av allt detta.

Skrivkurserna lockar också många deltagare och det är fantastiskt roligt att få läsa och ge respons på alla texter som produceras i de olika grupperna. Just nu pågår en kurs och efter ett litet uppehåll i sommar startar ytterligare ett gäng upp i augusti. Den är fullbokad sedan ett tag tillbaka, men om du vill gå en kurs så meddela mig ditt intresse då det förhoppningsvis kommer fler tillfällen längre fram i höst.

Nu väntar ett nytt och väldigt spännande projekt som kommer att bli en utmaning, men en fantastiskt rolig sådan. Mer om det kommer längre fram.

Hoppas att sommaren ger dig inspiration att skapa historier och tid att skriva ner dem.
 

Glad midsommar önskar jag dig!
 

Nu är det Världsbokveckan! Då satsar bokhandeln extra på barn och ungas läsande genom att dela ut 30 000 böcker till landets barn.

Även i år är en bok speciellt framtagen för detta. En bok med utdrag ur Josefin Sundströms Sagasagor (3-6 år) och Nelly Rapp och varulvarna (6-9 år) av Martin Widmark och Christina Alvner.

Gemensamt samlar också Svenska Bokhandlarföreningen in 2 kronor per såld barn- och ungdomsbok under veckan som oavkortat går till kommande insatser för att främja barns läsning. Detta tycker jag är toppen! 

Just nu läser jag och min 8-åring Familjen Bliss magiska bageri av Kathryn Littlewood. Vad läser du med ditt barn nu eller vilken är din favorit bland barnböcker? 

Jag får känslan av att tiden går så fort nu, dagarna sammanlänkas till veckor och vi är redan en bra bit in på det nya året. Hur gick det med de där nyårslöftena och målen som skulle sättas upp inför 2017?

Att sätta upp mål, att nå högre och göra något bättre eller att testa något nytt innebär ofta att utmana sig själv. Vi får höra att det är bra, att man ska utmana sig själv för att utvecklas och att vi lär oss nya saker när vi går utanför komfortzonen. Jag håller med, det är något visst med känslan av att ha klarat något man inte trodde att man kunde eller att ha gjort det där som man var så rädd för.

Vad är det då som är tillräckligt utmanande? Vad krävs för att nå det där målet? Det kan naturligtvis vara olika för olika personer och man har dessutom ofta både stora och små målsättningar att jobba mot.

Jag utmanade mig själv då jag tackade ja till att bli fotograferad. Jag tycker om att studera foton och har under hela min uppväxt tittat på mängder av diabilder, diskuterat bildkomposition, slutartid, bländare och ISO med min pappa och jag har fascinerats av hur man kan frysa ett ögonblick och förvandla något till konst.

Jag gillar att ta bilder, men på andra, inte på mig själv. Att stirra in i kameraobjektivet och se naturlig ut… Bara tanken har gjort mig kallsvettig. Men, jag gjorde det! Jag vet, det kan låta fånigt att vara nervös för en sådan sak och jag vet, det gör ju varken ont eller är farligt. Men det är inte det som är grejen. För mig var det att kliva utanför komfortzonen.

Så, tack till dig Anders Ekmark som frågade och tack för ditt lugn och ditt enorma tålamod. Passa gärna på att titta in på Anders sida fotoaktiv.se. Det är också han som skapat de flesta av bilderna på min webbplats. 

Genom att vi utmanar oss själva och vågar kliva över den där gränsen utvecklas vi. Vad har du för mål och vad står på din lista över saker du vill göra, men inte vet om du vågar?

Och en sak till: Jag kan så här i efterhand konstatera att fotograferingen till och med var riktigt rolig! :)